Från en skjorta till ett skalbart LCA-arbete
Livscykelanalys (LCA) av en vit herrskjorta blev startpunkten för Stenströms nästa steg inom produktbaserad miljödata. Tillsammans med Miljögiraff använde Stenströms projektet för att förstå var produktens miljöpåverkan faktiskt uppstår – och samtidigt bygga kunskap, struktur och en LCA-modell som på sikt kan återanvändas för fler produkter.
För många textilföretag börjar klimatfrågan på organisationsnivå: utsläpp sammanställs, material kartläggs och hållbarhetsdata rapporteras. Men när kunder, lagstiftning och den egna verksamheten börjar efterfråga information om enskilda produkter uppstår en ny utmaning.
Hur går man från övergripande klimatrapportering till att faktiskt förstå klimatpåverkan från en skjorta, jacka eller byxa?
Och framför allt: hur gör man det utan att behöva börja om från början för varje produkt?
Det var centrala frågor när Stenströms tillsammans med Miljögiraff tog nästa steg i sitt LCA-arbete.
Utmaningen: från organisationsdata till produktdata
Stenströms har ett stort sortiment och en komplex värdekedja med material, leverantörer och produktionssteg i flera länder.
Att genomföra en klimatberäkning för en enskild produkt är möjligt. Men om samma arbete måste göras manuellt för tusentals artiklar blir det snabbt både tidskrävande och dyrt.
Därför var målet större än att bara få fram ett klimatavtryck.
En utvald vit herrskjorta fick fungera som modellprodukt för att förstå:
- vilka data som faktiskt behövs för en produkt-LCA,
- var i värdekedjan de viktigaste dataluckorna finns,
- vilka antaganden som kan standardiseras,
- var leverantörsspecifik information ger störst värde,
- och hur en LCA-modell kan byggas så att den senare kan återanvändas för fler produkter.
På så sätt blev den första LCA:n början på ett mer systematiskt arbetssätt.
Vad kan en vit skjorta lära oss om miljöpåverkan?
Genom att följa en av Stenströms mest klassiska produkter genom hela livscykeln blev det möjligt att se var de viktigaste möjligheterna till förbättring finns.
En central lärdom var förflyttningen från antaganden till data. I stället för att utgå från vad man tror driver miljöpåverkan gav LCA:n ett underlag för att se var påverkan faktiskt uppstår.
När hotspotsen blir tydligare blir det också lättare att rikta hållbarhetsinsatserna mot de delar av värdekedjan där de kan göra störst skillnad.
Arbetssättet: börja konkret, bygg för att kunna skala
Tillsammans med Stenströms började Miljögiraff med en konkret produkt och dess livscykel.
Material, produktion, transporter, användning och slutskede modellerades i LCA:n. Där data saknades användes relevanta generiska data och antaganden.
Men minst lika viktigt var att identifiera vilken information Stenströms behöver kunna samla in och strukturera framöver.
Arbetet blev därför också ett sätt att skapa intern LCA-kompetens. Genom workshops och gemensamt arbete kunde Stenströms se hur olika delar av organisationens befintliga produktdata hänger samman med klimatberäkningen och var bättre data från exempelvis leverantörer kan göra störst skillnad.
Från generisk till specifik data
En av de tydligaste lärdomarna handlade om värdet av data från den faktiska värdekedjan.
Genom att involvera leverantörerna kunde generiska antaganden ersättas med specifik information om Stenströms produkt och produktion.
I Miljögiraffs LCA visade den specifika datan cirka 20 procent lägre klimatpåverkan för produkten jämfört med genomsnittliga data för motsvarande processer i värdekedjan.
Det betyder inte att specifik data alltid ger ett lägre resultat. Värdet ligger i att analysen bättre speglar den faktiska produkten och värdekedjan – och därmed ger ett mer relevant underlag för beslut.
För Stenströms blev det också en konkret lärdom om var fortsatt datainsamling och leverantörsdialog kan göra störst nytta.
Samarbetspartners är en del av förändringen
Värdet av arbetet ligger därför inte bara i resultatet för den analyserade skjortan.
Den första modellen skapar ett strukturkapital som kan återanvändas. När metod, datakrav, antaganden och beräkningslogik finns på plats blir nästa fråga: Hur mycket av detta kan återanvändas för nästa skjorta – och nästa hundra produkter?
Det öppnar för ett helt annat sätt att arbeta med LCA.
På sikt kan produktinformation från exempelvis ERP- och andra affärssystem kopplas till en gemensam LCA-metodik. Då kan klimat- och miljödata bli en del av företagets ordinarie produktdata i stället för något som tas fram separat vid varje nytt behov.
Det skapar också en grund för andra användningsområden som digitala produktpass, kundförfrågningar, produktutveckling, leverantörsdialog och styrning mot lägre miljöpåverkan. Det är då LCA skapar riktigt affärsvärde.
Den vita skjortan var en startpunkt och en representativ produkt för Stenströms skjortsortiment.
Nästa steg är att undersöka hur arbetet kan skalas upp – där kunskap och data från den första analysen kan återanvändas för fler produkter, stötta beslut i vardagen och samtidigt förbereda verksamheten för kommande krav på produktdata.
En bredare utmaning i textilbranschen
Stenströms är långt ifrån ensamma om utmaningen. Textilföretag behöver i allt större utsträckning kunna hantera miljö- och produktinformation på produktnivå. Samtidigt finns data ofta utspridd mellan interna system, leverantörer och olika delar av värdekedjan.
I IVL kartläggning av den svenska textil- och möbelsektorn lyfts ökade krav kopplade till produktdata och regelefterlevnad som en utmaning för företagen.
Frågan blir därför inte bara hur man gör en LCA för en produkt – utan hur data, metod och modeller kan struktureras så att arbetet går att återanvända och skala.
.
Vill du börja jobba skalbart med LCA?
Vi hjälper er med analys, att strukturera upp arbetet och komma igång på rätt sätt. Hör av er så bokar vi in ett möte!