Hur läser man en EPD? En komplett guide till miljövarudeklarationer

En guide till att förstå miljövarudeklarationer och tolka deras resultat

EPD är en term som blir allt vanligare i vår producerande industri. Antalet har exponentiellt ökat Men hur läser man egentligen en EPD och förstår dess innehåll? Det ska vi reda ut i denna artikeln. Om det är så att du är osäker på vad en EPD är och hur EPD systemet fungerar rekommenderar vi att du först läser vår artikel Vad är EPD? I denna artikel kommer vi att använda oss av en EPD vi gjort tillsammans med Lundbergs möbler, den kan du läsa mer om här.

Läs mer: Vad är EPD – en kort introduktion till miljövarudeklaration
Läs mer: Flera produkter i samma EPD – vad säger regelverket?

Vad är en EPD och hur fungerar den?

En EPD (Environmental Product Declaration) är en tredjepartsverifierad miljövarudeklaration som beskriver en produkt eller tjänsts miljöpåverkan under hela dess livscykel – från råmaterialutvinning till avfallshantering. Den baseras på en livscykelanalys (LCA) enligt internationella standarder (ISO 14040, ISO 14044 och ISO 14025) och används för att skapa transparens, jämförbarhet och trovärdighet i hållbarhetsarbetet. EPD:er används i allt fler branscher – från bygg- och tillverkningsindustrin till elektronik, transport, energi, textil och livsmedel. Den här guiden hjälper dig att förstå hur du läser, tolkar och använder en EPD – oavsett bransch eller produktkategori.

Förstasidan i en EPD – så tolkar du grundinformationen

Förstasidan i en EPD innehåller grundläggande information som ger en snabb överblick över deklarationen. Den ska även ha en representativ bild av produkten. Här anges:

  • Standarder – vilka standarder som deklarationen följer.
  • Produktnamn – vilken produkt eller produktgrupp som omfattas av EPD:n.
  • Producent – företaget eller organisationen bakom produkten.
  • Programoperatör – den organisation som administrerar och publicerar EPD:n, exempelvis The International EPD System.
  • Registreringsnummer – ett unikt nummer som identifierar deklarationen.
  • Giltighetstid – normalt fem år från publiceringsdatum. Större förändringar av produkt, process eller data kräver tidigare uppdatering.

Tips: Om du vill kontrollera äktheten kan du alltid söka på registreringsnumret hos programoperatören.

General Information – regler, aktörer och PCR

Här presenteras de aktörer och regelverk som ligger bakom själva EPD:n:

  • Information om EPD-operatören
  • PCR (Product Category Rules) – de branschspecifika reglerna för hur LCA:n ska utföras för just denna produktkategori. Här framgår också om en kompletterande PCR (c-PCR) har använts.
  • Life Cycle Assessment (LCA) utförare – konsulten eller organisationen som genomfört LCA-studien.
  • Verifierare – den oberoende tekniska expert som har granskat och godkänt EPD:n.

LCA-utföraren och den bakomliggande rapporten

Bakom varje EPD finns en mer omfattande LCA-rapport. Den innehåller metodik, antaganden, beräkningsgränser, datakällor och känslighetsanalyser. Rapporten är inte alltid offentlig, men verifieraren granskar den i sin helhet.

EPD:er kan skilja sig åt beroende på PCR och standard, men grundlogiken är densamma: livscykelbaserat underlag, öppen redovisning av antaganden och tredjepartsverifierad kvalitet. I detta exempel är det Daniel Böckin på Miljögiraff som har genomfört beräkningarna.

Tredjepartsverifiering – därför är den viktig att förstå

I denna sektion framgår att EPD:n är tredjepartsverifierad, det vill säga granskad av en oberoende part. Verifieraren säkerställer att dokumentet följer alla krav enligt ISO 14025 och den aktuella PCR:n.

Det är viktigt att kontrollera vilken standard och version som EPD:n följer, exempelvis EN 15804 för byggprodukter eller en PCR enligt ISO 14025 för andra produktkategorier. Standardversionen avgör vilka indikatorer som ska redovisas och hur de ska beräknas.

Produktinformation – enhet, funktion och livslängd i EPD:er

Här beskrivs produkten i detalj: material, vikt, funktion, livslängd, användningsområde och tillverkningsplats.

En EPD redovisar alltid miljöpåverkan i relation till en enhet.

Det finns två typer:

  • Declared unit – påverkan per en mängd eller yta, exempelvis 1 kg eller 1 m2
  • Functional unit – påverkan kopplad till funktion, exempelvis ”ett bord använt i 15 år” eller ”transport av ett ton gods 100 km”
  • One unit – furniture PCR

Det är viktigt att kontrollera vilken enhet som används, eftersom det avgör hur du som användare av resultaten kan använda dem, samt om resultaten kan jämföras med andra EPD:er.

Exempelvis: Om du vill veta påverkan av en produkt som väger 5kg, men den deklarerade enheten i EPD:n (declared unit) är 1kg. Så behöver du mutiplicera påverkan i resultaten med 5 för att på påverkan från just din produkt.

LCA information – livscykelns struktur och systemgränser

Under denna del redovisas förutsättningarna som ligger till grund för LCA:n: livslängd, mål och omfattning, geografisk representativitet, cut-off-regler och datakällor.

EN 15804 eller ISO 14040

Oavsett struktur är principen densamma: att visa var påverkan uppstår och hur stor den är i varje steg. Modul D (EN 15804) visar klimatnytta utanför systemgränsen, till exempel återvunnet material som ersätter jungfruligt – detta ska betraktas som tilläggsinformation, inte som en direkt minskning i produktens egen livscykel.

EN 15804: används för byggprodukter och delar upp livscykeln i moduler:

  • A1–A3 (råvaror och tillverkning)
  • A4–A5 (transport och byggskede)
  • B (användningsfas)
  • C (slutskede)
  • D (återvinningspotential utanför systemgränsen)

ISO 14040: vanligt för andra produkter och använder strukturen:

  • Upstream
  • Core
  • Downstream

Scenarier och antaganden – så påverkar de EPD-resultaten

Eftersom LCA bygger på modellering innehåller EPD:er scenarier som beskriver antaganden om transportavstånd, energimix, användning och återvinningsgrad. Alla moduler efter att produkten lämnat fabriken baseras på scenarier och dessa ska vara realistiska och relevanta för den marknad där produkten används.

Resultaten baseras på både:

Datakvalitet, så som teknisk, tidsmässig, och geografisk relevans påverkar osäkerheten i resultaten och beskrivs kortfattat i EPD:n samt utförligt i den bakomliggande LCA-rapporten.

Materialinnehåll – hur du tolkar materiallistor och resursdata

Under denna del redovisas vilka material och ämnen produkten består av. Här listas även eventuella förpackningsmaterial. Materialinformationen gör det möjligt att förstå resursanvändning, återvinningspotential och eventuella miljö- eller hälsorisker. Tabellen kan även inkludera information om post-konsument-material och biogent innehåll.

Miljöindikatorer i EPD:er – så läser du tabellerna korrekt

Mot slutet av en EPD presenteras tabeller som visar produktens miljöpåverkan uppdelat på livscykelfaser. De vanligaste indikatorerna enligt ISO 14025 och de flesta PCR:er är:

  • GWP (Global Warming Potential) – klimatpåverkan i kg CO₂-ekvivalenter.
  • ODP (Ozone Depletion Potential) – påverkan på ozonskiktet.
  • AP (Acidification Potential) – försurning.
  • EP (Eutrophication Potential) – övergödning.
  • POCP (Photochemical Ozone Creation Potential) – bildning av marknära ozon (smog).
  • ADP (Abiotic Depletion Potential) – användning av ändliga resurser, exempelvis metaller och fossila bränslen.

För nyare EPD:er (EN 15804+A2) – GWP-fossil, GWP-biogenic, GWP-LULUC

EN 15804+A2 kräver även uppdelning av klimatpåverkan i:

  • GWP-fossil – växthusgaser från fossila källor
  • GWP-biogenic – koldioxid som ingår i det naturliga, biogena kretsloppet
  • GWP-LULUC – markanvändning och markförändringar
  • GWP-total – summan av de tre ovan


Utöver detta redovisas ofta indikatorer för:

  • förnybar och icke-förnybar primärenergi
  • vattenanvändning
  • avfall
  • återvunnet innehåll och energiutvinning


För många användare ligger fokus ofta på GWP-total – men det är viktigt att komma ihåg att klimatpåverkan inte alltid är den mest relevanta indikatorn. För vissa produkter är andra miljöeffektkategorier mer betydelsefulla att analysera. Exempelvis kan:

  • ett bord i jungfruligt trä ha större miljöpåverkan kopplad till markanvändning (LULUC) än till fossil klimatpåverkan,
  • livsmedel ha mer relevanta påverkanstyngder inom vattenanvändning, markanvändning eller övergödning (EP).

Det innebär också att en produkt kan prestera bättre på en indikator men sämre på en annan. Trade-offs mellan indikatorer är vanliga, och att förstå vilka indikatorer som är mest relevanta för en specifik produktkategori kräver ofta en djupare analys och kunskap om produktens värdekedja.

Hur du tolkar resultaten – jämförelser, enheter och relevans

En EPD presenterar data – inte värderingar. Den visar hur stor påverkan är, inte om produkten är ”bra” eller ”dålig”. För att tolka resultaten korrekt behöver du:

  1. Titta på enheten
    Resultaten gäller antingen declared eller functional unit – detta påverkar hur siffrorna ska tolkas.
  2. Jämför endast likvärdiga EPD:er
    Samma PCR, standardversion, systemgränser och tidsperiod krävs för rättvis jämförelse.
  3. Granska antaganden och scenarier
    Kontrollera att transport, energimix och livslängd stämmer överens med din situation.
  4. Bedöm datakvalitet och geografisk relevans
    Äldre data eller icke-representativ sekundärdata kan påverka tolkningen.
  5. Notera giltighetstiden
    EPD:er gäller i fem år, men större förändringar kan kräva tidigare revision.

Begränsningar i EPD:er – vad de inte berättar

En EPD ger verifierad och kvantitativ miljödata – men täcker inte alla aspekter av hållbarhet. Den omfattar exempelvis inte sociala, etiska eller ekonomiska perspektiv, och ska inte jämföras med miljömärkningar som bedömer prestanda eller kvalitet. För en helhetsbedömning bör resultat från EPD:er kombineras med andra verktyg och analyser, cirkularitetsstrategier eller ecodesign.

Sammanfattning – så använder du en EPD i praktiken

Att läsa en EPD handlar om att förstå både siffrorna och de systemgränser och antaganden som ligger bakom dem. En medveten tolkning gör det möjligt att:

EPD:er blir dessutom allt mer digitala och maskinläsbara, vilket gör dem direkt användbara i klimatberäkningsverktyg, produktdatabaser och miljöledningssystem. Det underlättar jämförelser, rapportering och uppföljning och bidrar till mer datadrivet hållbarhetsarbete.

Vill du se fler exempel på publicerade EPD:er? Besök www.environdec.com

Vill du lära dig mer om EPD – kolla in vår kurs: EPD Introduction

Fördjupa din kunskap om EPD

Vi har utvecklat en digital kurs om Miljövarudeklaration, EPD.

Anmäl dig här

Läs mer om kursen…