Tillbaka till kunskapshubben

Artikel av Matilda Lidfeldt, LCA expert Miljögiraff

Textiliers klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv

Miljöpåverkan från textilindustrin är en global utmaning. Vår konsumtion av kläder leder till vattenföroreningar, intensiv vatten- och markanvändning, stora mängder avfall och klimatutsläpp. Med ett livscykelperspektiv kan vi förstå var i värdekedjan påverkan uppstår och var åtgärder gör störst skillnad.

En av de största drivkrafterna bakom utsläppen är att vi producerar och köper betydligt mer kläder än tidigare. En genomsnittlig svensk konsumerar omkring 14 kilo textilier per år enligt statistik från Naturvårdsverket. Bakom varje plagg finns en lång produktionskedja där miljöpåverkan uppstår i flera steg.

Det finns ingen enskild lösning på dessa utmaningar. För att minska klimatpåverkan behövs åtgärder i hela värdekedjan – från produktion och design till användning och sluthantering. I den här artikeln går vi igenom var i ett plaggs livscykel klimatpåverkan är störst, vilka åtgärder som kan minska den och vad nästa steg kan vara.

Exempel: T-shirtens livscykel steg för steg

Vi utgår från ett typiskt klädesplagg, en T-shirt i bomull, för att illustrera kläders livscykel och klimatpåverkan. Genom att analysera plaggets olika steg kan vi se var i värdekedjan utsläpp och resursanvändning uppstår.

En T-shirt går vanligtvis igenom flera livscykelsteg: fiberproduktion (i detta fall bomullsodling), garntillverkning och spinning, vävning eller stickning, färgning och efterbehandling, sömnad, transport från fabrik till butik, konsumentens transport till inköp, användning samt sluthantering.

Dessa steg illustreras i bilden nedan. Klimatpåverkan kan skilja sig mellan olika material och plaggtyper, men livscykeln ser ofta liknande ut. T-shirten används därför här som ett exempel för att visa hur klimatpåverkan från kläder kan fördelas över ett plaggs livscykel. Alla källor som använts i analysen finns samlade längst ner i artikeln.

Var i kläders livscykel uppstår den största klimatpåverkan?

Ur bilden framgår det tydligt att det är produktionen av T-shirten som står för den största klimatpåverkan i ett plaggs livscykel. Hela 82 % av en T-shirts klimatpåverkan uppstår i produktionsfasen. Det innebär att den största delen av utsläppen redan har uppstått innan plagget ens når butiken.

Av dessa 82 % kommer cirka 10 % från fiberproduktionen. Den resterande påverkan uppstår i tillverkningen av själva T-shirten. Det handlar framför allt om energiintensiva processer som garntillverkning, vävning, färgning och sömnad, ofta i länder där energisystemen fortfarande har en stor andel fossila energikällor.

Hur påverkar transporter?

En vanlig missuppfattning vad gäller kläders klimatpåverkan är att en stor del av utsläppen kommer från transporter. Men faktum är att transporterna kopplat till produktion och distribution endast står för runt 2 % av ett plaggs totala påverkan. Det beror på att kläder ofta transporteras med fartyg och lastbil, vilket är relativt effektiva transportsätt per plagg jämfört med energianvändningen i produktionen.

Det finns dock en transport som har större betydelse och det är konsumentens egen resa för att köpa ett plagg. Om ett plagg köps under en separat bilresa kan den transporten stå för ungefär 13 % av klimatpåverkan.

Hur påverkar användning och tvätt kläders klimatpåverkan?

Användningsfasen, det vill säga tvättning och användning av T-shirten, står för cirka 3 % av totala påverkan. Den här påverkan beror såklart på hur länge T-shirten används och vart T-shirten används. I det här fallet är 30 användningar antagna baserat på enkäter som gjordes för Mistra Future Fashion. Om T-shirten hade använts i ett land med högre andel fossila energikällor hade användarfasen fått en betydligt högre påverkan.

Cirkeldiagrammet tidigare i artikeln visar den totala klimatpåverkan för en T-shirt under hela dess livscykel. Men när vi pratar om användarfasen är det egentligen klimatpåverkan per användning som är mest relevant. Eftersom den största delen av utsläppen uppstår i produktionen “fördelas” klimatpåverkan över fler användningar ju längre plagget används. Ju fler gånger T-shirten används, desto lägre blir klimatpåverkan per gång den bärs. Att förlänga livslängden är därför en av de mest effektiva åtgärderna för att minska klimatpåverkan per användning.

Avfallshanteringen har en låg påverkan kopplat till klimatet. Däremot har det stor betydelse för resursanvändning.

Hur kan konsumenter minska klimatpåverkan från kläder?

Eftersom den största klimatpåverkan från kläder uppstår i produktionen är det mest effektiva du som konsument kan göra att minska behovet av nyproduktion. Det innebär att använda de plagg som redan finns i garderoben så länge som möjligt.

Att förlänga livslängden på ett plagg minskar klimatpåverkan per användning, eftersom produktionsutsläppen då fördelas över fler användningstillfällen. Att köpa färre plagg, välja kvalitet som håller länge och stötta företag som erbjuder reparation eller second hand-lösningar kan därför göra stor skillnad.

Genom att använda plagg längre och efterfråga mer cirkulära lösningar bidrar konsumenter också till att driva utvecklingen mot en mer hållbar textilbransch..

Den största klimatpåverkan från ett plagg uppstår innan det ens hamnar i garderoben. Därför ligger också den största förändringspotentialen i hur vi producerar, använder och förlänger livet på de plagg som redan finns. Genom cirkulära affärsmodeller, längre livslängd och mer genomtänkt konsumtion kan både företag och konsumenter bidra till en textilindustri med betydligt lägre klimatpåverkan.

Källor: